#54 Annihilation Time - II (2005)

Jag blir förvånad, eller snarare glatt överraskad, när inledningsspåret dundrar igång. Fullt förberedd på slentrianpunk möts jag i stället av en hungrig bastard med käften full av svängig 70-talsrock och tungan drypande av Black Flag-ös. När koklockan gör entré i början av andra spåret förvandlas mina förvånat höjda ögonbryn till ett brett leende.

Det är oborstat, skitigt och sången är bitvis mer än tveksam. Efter de inledande guldspåren blir det dessutom längre och längre mellan höjdpunkterna. Trots det lyckas jag inte värja mig mot Annihilation Times råa sväng. För full för att ligga eller för hög för att dö - skillnaden känns oväsentlig.

Minnessvärda spår: Imaginary Mirror, Too High To Die, Thanks Anyway

Last.fm
Wikipedia

#55 The Mars Volta - De-Loused In The Comatorium (2003)

När det svampfrisyrsförsedda och tillika At the Drive-In-hypade radarparet Omar Rodriguez-Lopez och Cedric Bixler-Zavala fullängdsdebuterade med sitt nya kärleksbarn så blev resultatet minst sagt intressant.

I formen av en konceptskiva - som avhandlar deras konstnärsväns självmordsförsök, påföljande koma och tragiska död - vävs tio mer eller mindre psykadeliska låtar samman till en tät väv av mystik. Blandningen av spretjazziga rytmer, skenande gitarrpartier och Cedrics omisskännliga sång är något överväldigande till en början, men vinner i längden. Spastiskt, men ack så njutbart.

Minnessvärda spår: Inertiatic Esp, Roulette Dares (This Is The Haunt), Eriatarka

Last.fm
Wikipedia

#56 Dream Theater - Images and Words (1992)

Det här måste vara antitesen till punk.
Är man musikutbildad på fina högskolan så ska det jävlar i mig höras. Nä visst, det kanske inte gagnar låtarna i sig och okej okej, det kanske mest blir en massa själlöst fläkande men ändå. En sån här fin jazzbas är inte gratis det ska gudarna veta, klart att man måste slappa loss lite.

Jag håller inte med. Tvärtom känner jag mig lite illamående av de yvigt stora gesterna, keyboardsprudlandet och det våldsamt masturberande gitarrtrakterandet. Saxofonsolot i "Another Day" blir droppen som får mig att kräkas en smula i munnen. Man kan använda sin talang på många sätt, det här är skolexemplet på vad man bör undvika.

Minnessvärda spår: Pull Me Under

Last.fm
Wikipedia