Jag blir förvånad, eller snarare glatt överraskad, när inledningsspåret dundrar igång. Fullt förberedd på slentrianpunk möts jag i stället av en hungrig bastard med käften full av svängig 70-talsrock och tungan drypande av Black Flag-ös. När koklockan gör entré i början av andra spåret förvandlas mina förvånat höjda ögonbryn till ett brett leende.Det är oborstat, skitigt och sången är bitvis mer än tveksam. Efter de inledande guldspåren blir det dessutom längre och längre mellan höjdpunkterna. Trots det lyckas jag inte värja mig mot Annihilation Times råa sväng. För full för att ligga eller för hög för att dö - skillnaden känns oväsentlig.
Minnessvärda spår: Imaginary Mirror, Too High To Die, Thanks Anyway
Last.fm
Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar