#49 Hatebreed - Perseverance (2002)

Någon, eller något, har gjort Jamey Jasta väldigt, väldigt illa. När och hur förblir oklart, men obestridligen känner han sig inte bara mycket arg utan även något oälskad. I syfte att bearbeta sina problem ägnar sig Jasta åt kognitiv terapi i metalhardcorecombon Hatebreed där han får lätta sitt tyngda hjärta medelst frustande primalvrål. Till kompet av Connecticuts fetaste gitarrer och backad av testosteronstinna hockeykörer gör han upp med sina demoner med hjärtlig övertygelse.

Trots att Hatebreed bitvis känns som hardcores svar på Manowar - väldigt manliga och alltid redo att krossa sina fiender - så har de både den goda smaken att undvika läderbyxor med hål för skinkorna och en osviktande talang för feta riff. Om det på något sätt kan hjälpa frontmannens hävdelsebehov så vill jag meddela att det duger gott för mig.

Minnessvärda spår: I Will Be Heard, Unloved, Healing To Suffer Again

Last.fm
Wikipedia

#50 Soundgarden - Superunknown (1994)

På Seattle-kvartettens magnum opus så trängs låtarna längst fram vid kvalitetens kravallstaket. Oavsett om det gäller långsamma malande nummer som "4th of July", snabba strupjabbar som "Kickstand" eller taktförvridna utsvävningar som "Spoonman" finns hela tiden en övergripande känsla, närvaro och intensitet som är svåröverträffad. Näst intill oöverträffad.

Nyckeln ligger i just variationen. Soundgarden tar inga enkla genvägar i låtskrivandet, använder inga patentlösningar. Varje låt får tala - eller som oftast, skrika - för sig själv. Tråkigt nog verkade magin vara svår att återskapa på uppföljande och avslutande "Down on the Upside". Ett faktum som bara styrker "Superunknowns" välförtjänta plats överst på Chris Cornells troféhylla.

Minnessvärda spår: Mailman, Spoonman, The Day I Tried To Live, 4th of July

Last.fm
Wikipedia

#51 Rancid - ...And Out Come the Wolves (1995)

När kaliforniska Rancid bjuder upp till pogodans med vargarna är det bara att snöra på sig kängorna, kamma till den slokande mohawken och hänga med. Medtag ett sexpack stulen folköl samt glatt humör.

För det Rancid gör bäst är just glad, ska-sniffande myspunk där hotfaktorn ligger nära nollstrecket men allsångsfaktorn är på pubrocksnivå. Trots sångarens tendens att låta lätt utvecklingsstörd större delen av tiden är det svårt att inte bli peppad, särskilt av ögonblickliga klassiker som "Time Bomb". Knappast ett soundtrack för den annalkande hösten, men väl dugligt till förfesten.

Minnessvärda spår: Time Bomb, Roots Radicals, You Don't Care Nothin'

Last.fm
Wikipedia

#52 At the Drive-In - Relationship of Command (2000)

På At the Drive-Ins genomslagsskiva och tillika svanesång hörs rätt väl åt vilket håll det barkar. Trots att bandets post-hardcore är bra mycket rakare och - jämförelsevis - mer lättillgänglig kommer vänner av The Mars Voltas tidiga alster att känna igen sig.

Frenetiska utspel, kryptiska texter och en samling välkomponerade låtar som begåvats med riktigt starka refränger. Ett klart vinnande koncept i min bok, så den här skivan har gått varm de senaste veckorna. För de som anser att Omars och Cedrics vidare eskapader har en för stark bismak av opium kan meddelas att resten av bandet harvat vidare i en poppigare inriktning under namnet Sparta.

Minnessvärda spår: One Armed Scissor, Sleepwalk Capsules, Enfilade

Last.fm
Wikipedia

#53 Nine Inch Nails - The Fragile (1999)

Det är lika bra att erkänna det direkt, jag har aldrig riktigt greppat Nine Inch Nails. Trots stark uppmuntran, frikyrklig övertygelse och förtäckta hot från min omgivning så har Trent Reznors industriella utsvävningar aldrig riktigt fallit mig på läppen. Om ett 23-spårs dubbelalbum är den bästa inkörsporten till det elektroniska paradiset förefaller något tveksamt.

I sina mer tilltalande stunder är den malande electronica-rocken hyfsat medryckande och till och med rätt svängig - i den mån industrirock nu svänger.
Den största behållningen är de mer gitarrintensiva uptempo-nummer som tacksamt bryter av mot grundstommen av återhållna, monotona maskinljud. Även om jag trots allt uppskattar valda delar av konceptet så förblir jag dessvärre ofrälst.

Minnessvärda spår: We're In This Together, The Day The World Went Away, Starfuckers, Inc.

Last.fm
Wikipedia