Postmetallens anfader och tillika trogne förvaltare, Isis, bjuder in till nattbad i den djupa änden av hårdrockens genpool. På trettio famnars djup, fjärran från det allmängiltigt ytliga, finns en luftficka där ett bedrägligt lugn råder.
Mellan stilla melodislingor och mjukt svepande harmonier slår rasande vågor av mullrande gitarrer och frustande vrål in. Allt stillsamt förintas, bara för att byggas upp igen på nytt. Ständigt framburen av malande, närmast hypnotiserande, trumtakter formar "Oceanic" ett kretslopp där det spröda och det kantiga lever och frodas i samförstånd. Inte lika utopiskt vacker som uppföljande "Panopticon", men en trygg kamrat att hålla i handen när det stora vemodet rullar in.
Minnessvärda spår: The Beginning and the End, Carry, The Other
Last.fm
Wikipedia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag blir lite knäckt på hur bra du skriver ibland...
Nu börjar jag bli otålig! Har skivspelaren gått sönder? ;-)
Men åh, förtjänade inte den här skivan att ligga väldigt mycket högre upp i listan egentligen? Den borde ha landat en placering på top 20 i alla fall.
Rolig blogg, och enormt ambitiös!
Åh! Oceanic! En av mina absoluta favoriter genom tiderna. Inte en död sekund.
Grymt bra blogg, fortsätt så.
Skicka en kommentar